Berg och Dalbanan

2710Jubileumsutställning 1923 Lämna en kommentar

Nöjesfältet med Berg och Dalbanan

Berg och dalbanan hängde med ända fram till 1987.
I ena hörnet under anläggningen fanns en ölservering. Kön passerade längs en disk där de fick betala för en öl och en smörgås. (det var ransonen). Det var lag på att det skulle gå till på det sättet. Man var inte tvungen att äta upp smörgåsen så antingen lämnades den kvar på disken till nästa kund eller så åt kunden upp den eller gav den till någon som stod utanför och väntade.

Berg och Dalbanan

Från början fanns ingen dansbana för gammeldans, men år 1925 byggdes en provisorisk anläggning utan tak. Efter något år uppfördes ”Polketten” där Kal och Ada kunde sväva fram. Danspolletten köptes i en liten kiosk och kostade 10 öre. Dansen varade i tre minuter. och för att kolla tiden hade man timglas.
Lustiga huset hade premiär 1923 och revs 1930. Ett nytt Lustiga Huset byggdes 1931. Hösten 1954 revs samtliga byggnader i södra gården, inklusive Lustiga Huset, för att ge plats åt ett helt nytt område i parkens södra del.
Jubileumsutställningen gick med förlust men Liseberg gav ett överskott. En av orsakerna till förlusten skyllde man på det dåliga vädret med bl. a. publiksiffran en av de regnigaste dagarna; 45 besökande.

Bild 1: Lisebergs nya attraktioner

Bild 2: Lisebergs nya attraktioner

Bild 3: Lisebergs nya attraktioner

Barnens paradis

1619Jubileumsutställning 1923 Lämna en kommentar

Detta bildspel kräver JavaScript.

Bildspel: Barnens paradis

Barnens paradis var beläget i den idylliskt vackra gamla Johannebergsträdgården invid Utställningsbyrån på gränsen mellan det Västra området och Exportutställningen. Man kunde även gå trapporna upp från Södra vägen och få tillträde hit.
Avsikten var att avgiftsfritt sysselsätta och roa barnen. För vuxna var inträdet 50 öre.
Inom området som bestod av två terrasser fanns flera kiosker som var utformade för barnens igenkännande. Här fanns ett pepparkakshus med pepparkaksväggar, ett posthus i form av ett bläckhorn, Stoppsvamp där barnen kunde få sina kläder lagade. På övre terrassen mitt för ingången fanns Äppleboda Värdshus, där frukost och lunch serverades till mycket billiga priser, och där barnen kunde få särskilt för dem lämplig mat. På området nedre terrass fanns Kinesiska Muren, som begränsar området utåt.

barnetsparadis

Liseberg

419Jubileumsutställning 1923 Lämna en kommentar

Lisebergsrestauranten, Nr 202-1

Marken vid Lisebergsområdet var mycket bördigt varför det tidigt började utnyttjas som kolonilotter. På 1740-talet arrenderades marken av rådman Jakob Bratt. Han odlade främst tobak Under denna tid kom de första byggnaderna till främst torklador för tobak. År 1753 förvärvade Johan Anders Lamberg området. Han uppförde den första mangårdsbyggnaden som ännu finns kvar och används som kontorsbyggnad.
År 1801 uppfördes en andra mangårdsbyggnad och i dagsläget används den som värdshus.

Lisebergs Landerier såldes 1822 till handlaren A Robert Lorent, som köpte det för engelsmannen från Liverpool John Nonnens räkning. Köpeskillingen var 10 000 riksdaler banco, vilken erlades på ett originellt sätt, i porter, socker och sirap som det Lorentska bruket ute vid Klippan tillverkade. År 1834, köptes egendomen av Nonnens svärson, den engelske pastorn Morgan Morgan.
David Carnegie, som övertagit det Lorentska bruket (och Liseberg) 1845, skänkte därefter Liseberg till John Nonnens döttrar; Mary, Emily, Charlotte och Ann. Systrarna Nonnen prydde hela parken med Dahlior och vildvin, men mest kända blev systrarna då dom på 1840-talet startade Göteborgs första rit- och målarskola. Två av systrarna, Emily och Mary, bodde kvar på Liseberg ända tills dom dog en bit in på 1900-talet, över 90 år gamla.

Hösten 1887 fick Wilhelm Friberg hyra en vildvuxen trädgård inom området, som han förvandlade till skridskobana på vintern och en arena för bland annat gymnastik, långboll och säcklöpning på sommarhalvåret. Platsen fick heta ”Balders Hage” och det var här som Friberg bildade Örgryte Idrotts Sällskap den 4 december 1887.
Området förvandlades vintertid till skridskobana och sommartid till en plats för gymnastik, långboll och säcklöpning.
Friberg försökte också att anlägga en fotbollsplan men det lyckades inte.
Som ersättning byggdes i början av 1900-talet Valhalla idrottsplats vid Skånegatan. Den ersattes senare av Ullevi som blev Göteborgslagens hemmaplan när Allsvenska serien startade 1923.
År 1908 köpte Göteborgs Stad Lisebergs Landeri med tillhörande byggnader för 225 000 kronor av systrarna Nennon.
Den 27 november 1924 beslutade Göteborgs Stadsfullmäktige att köpa in Lisebergs nöjesfält för 1 miljon kronor. År 1925 övertogs nöjesparken av det kommunala bolaget Lisebergs AB