Marken vid Lisebergsområdet var mycket bördigt varför det tidigt började utnyttjas som kolonilotter. På 1740-talet arrenderades marken av rådman Jakob Bratt. Han odlade främst tobak Under denna tid kom de första byggnaderna till främst torklador för tobak. År 1753 förvärvade Johan Anders Lamberg området. Han uppförde den första mangårdsbyggnaden som ännu finns kvar och används som kontorsbyggnad.
År 1801 uppfördes en andra mangårdsbyggnad och i dagsläget används den som värdshus.
Lisebergs Landerier såldes 1822 till handlaren A Robert Lorent, som köpte det för engelsmannen från Liverpool John Nonnens räkning. Köpeskillingen var 10 000 riksdaler banco, vilken erlades på ett originellt sätt, i porter, socker och sirap som det Lorentska bruket ute vid Klippan tillverkade. År 1834, köptes egendomen av Nonnens svärson, den engelske pastorn Morgan Morgan.
David Carnegie, som övertagit det Lorentska bruket (och Liseberg) 1845, skänkte därefter Liseberg till John Nonnens döttrar; Mary, Emily, Charlotte och Ann. Systrarna Nonnen prydde hela parken med Dahlior och vildvin, men mest kända blev systrarna då dom på 1840-talet startade Göteborgs första rit- och målarskola. Två av systrarna, Emily och Mary, bodde kvar på Liseberg ända tills dom dog en bit in på 1900-talet, över 90 år gamla.
Hösten 1887 fick Wilhelm Friberg hyra en vildvuxen trädgård inom området, som han förvandlade till skridskobana på vintern och en arena för bland annat gymnastik, långboll och säcklöpning på sommarhalvåret. Platsen fick heta ”Balders Hage” och det var här som Friberg bildade Örgryte Idrotts Sällskap den 4 december 1887.
Området förvandlades vintertid till skridskobana och sommartid till en plats för gymnastik, långboll och säcklöpning.
Friberg försökte också att anlägga en fotbollsplan men det lyckades inte.
Som ersättning byggdes i början av 1900-talet Valhalla idrottsplats vid Skånegatan. Den ersattes senare av Ullevi som blev Göteborgslagens hemmaplan när Allsvenska serien startade 1923.
År 1908 köpte Göteborgs Stad Lisebergs Landeri med tillhörande byggnader för 225 000 kronor av systrarna Nennon.
Den 27 november 1924 beslutade Göteborgs Stadsfullmäktige att köpa in Lisebergs nöjesfält för 1 miljon kronor. År 1925 övertogs nöjesparken av det kommunala bolaget Lisebergs AB
JUBILEUM 1923 